Nu och då - samma tröja, samma frisyr, samma tjej men med helt olika tankar, vardagssysslor, boende och framtidsplaner. Tänk vad tiden gör. Tiden som vi har så lite av. Tiden som bara går. Tiden som vi inte maximerar till fullo.
Året börjar ta ut sin rätt. Ett tungt år. Ett lärorikt år. Ett på många sätt framgångsrikt år. Aldrig skulle jag för tre och ett halvt år sedan tro att jag skulle sitta här. Med jobbet jag har, ansvaret, lägenheten och vuxenheten. Kommer ihåg den vår/sommaren 2010 som nedre bilden är ifrån - det var mycket ångest som susade runt då. Livs och prestationsångest för allt och ingeting. Men så bra allt blev ändå - annorlunda från vad som var planerat, men bra - kanske till och med bättre? Det löste ju sig? What doesn't kill you make you stronger - right?
Ibland blir inte allt som man har tänkt sig, men det behöver inte betyda något negativt. Det är vad jag intalar mig själv när ångesten lurar runt hörnet. "allt löser sig, på ett eller annat sätt. Du kan och orkar men än du tror - kör nu". Så det är vad jag ska göra, hur svårt kan det vara?
/liten tjej som som blivit stor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar